http://sv.wikipedia.org/wiki/Beast

Hank McCoy är en superhjälte som är medlem av supehjältegruppen X-men skapade av Marvel Comics. Han är även känd som just Beast (engelska för best eller djur). Hans övermänskliga förmågor är mest atletiska men han är även en excellent vetenskapsman. Innan hans krafter manifesterade sig spelade han amerikansk fotboll. I början hade Beast mest stora fötter och händer, men med tiden fick han blå päls och ett utseende som var en blandning av en katt och en gorillas. Ännu senare "degenererade" han tillbaka till ett än mer kattlikt utseende och påminner mest om ett blått människolejon.

Han är antagen till Professor X skola för begåvade ungdomar och fungerar idag mer som en lärare där när han inte är ute och räddar världen.

Karaktären figurerar ej i filmerna X-men och X-men 2 på grund av att specialeffekterna inte kunde lösas till regissörens belåtenhet men skall medverka i X-men 3.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Beast

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rotr%C3%B6ta

Rotröta är en svampsjukdom som drabbar främst gran och som årligen orsakar förluster på hundratals miljoner kronor i det svenska skogsbruket. Angripna stammar bryts ner innefrån och duger varken till timmer eller massaved. Var femte avverkningsmogen gran är drabbad. Rötan orsakas vanligen av svamparna rotticka eller honungsskivling och sprids på åtminstone två olika sätt:

1: Rotkontakt mellan angränsande träd (även av olika trädslag).
spridning av svampsporer som infekterar träd med barkskador.

2: Rötan kan även genom stubben komma ner i nyligen avverkade träds rotsystem och därifrån vidare till angränsade kvarlämnade träd. Detta är ett stort problem vid gallring.

Rotröta anses även kunna överleva slutavverkningar och infektera efterkommande skogsbestånd.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Madurafot

Madurafot, en sjukdom i foten, uppträdande hos befolkningen i Indien, företrädesvis i Madurai, samt bestående i en inflammation och karies (röta) i fotens småben, med stark svullnad, varbildning, fistlar m.m. Sjukdomen, vilken anses som en särskild form av den över hela Indien förekommande fungus foot, "svampfoten", torde bero på att i foten intränger en mögelsvamp, som av Berkeley fått namnet Chionyphe Carteri.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sauternesviner

Sauternesviner är söta, vita viner från appellationen Sauternes i distriktet Graves i sydvästra Frankrike. Vindruvorna tillåts angripas av ädelröta som gör att druvorna torkar ut genom att det skyddande skalet blir perforerat. När de sedan jäser bildas alkoholstarka, söta viner som i Sverige oftast avnjuts till söta desserter. Det förnämsta och dyraste vinet från Sauternes är Château d'Yquem. Vinernas tillvekningskostnad är relativt hög eftersom plockarna plockar från samma ranka fem till sju gånger, för att varje varv enbart plocka de druvor som redan har angripits av röta.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Myror

Myrornas boplatser
Ett annat slags bon är de, som är utarbetade ur trä eller bark, varvid framför allt av röta angripna trädstubbar föredras och en del av boet är förlagd i jorden därunder. Vissa myror kan också ur ganska fast utarbeta sina i många sammanhängande våningar fördelade kamrar. Så är t. ex. fallet med släktet Camponotus, särskilt dess undersläkte Colobopsis, där de storhuvade arbetarna spela rollen av portvakter, genom att de med sina väldiga, av hårt pansar skyddade huvuden spärrar ingångarna till bona.

Vare sig bona är grävda i ren jord eller också i någon stubbe, kan de vara försedda med en överbyggnad av hopsläpade torra växtdelar, ibland ganska lite men ofta hopat till en väldig stack av mer än l meters höjd och många meter i omkrets. Stackar byggs i Sverige av arter av släktet Formica. Såväl tuvor som stackar är till för värmereglering för avkommans skull. För den högsta temperaturen utsättas pupporna. Av en helt annan typ är de s. k. kartongbon, vilkas byggnadsmassa utgörs av söndertuggat trä och andra växtdelar, hopklibbade med någon körtelutsöndring. Sådana bon byggs i vårt land i ihåliga träd av Lasius fuliginosus, på vars nybyggda cellväggar ett sammetslikt ludd bildas av en svamp, Cladotrichum myrmecophilum.

Presenning, ett rektangulärt skynke av vattentätt, grovt tyg eller plast som placeras över saker utomhus för att skydda dem från väta eller hindra småföremål att flyga iväg med vinden. I hörnen, och vid behov även längs sidorna, finns korta tampar, som används för att surra presenningen, så att den inte flyger av, när det blåser. Hålen där tamparna fästs är förstärkta med öljetter. Storleken på en presennig brukar vara några meters sida.

Plastpresenningar kan vara förstärkta genom armering med smala band av hållfast plast, inlagda i ett rutnät med några centimeters maskvidd. Det förekommer även vävburen plast i presenningar.

Plastpressenningar är betydligt billigare än tygpresenningar, men har som regel dålig solhärdighet. Redan efter 1 à 2 år är en plastpresenning mogen att kasseras.

En fuktig presenning blir tung, styv och svårhanterlig. Plastpresenningar blir stela i stark kyla. Det är viktigt att fuktiga presenningar får torka luftigt, innan de viks ihop eller rullas, då de annars lätt angrips av mögel eller röta.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gistads_kyrka

Bror till Frödinge Kyrka

Gistads kyrka består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, smalare polygonal sakristia i öster och torn i väster. Kyrkan har rundbågiga fönster och täcks av ett sadeltak, tornet kröns av en lanternin med kort spira. Kyrkans tre ingångar är belägna i väster samt mitt på långhusets södra och norra sida.

Den nuvarande kyrkan föregicks av en romansk kyrka med smalare absidförsett kor. Den rikt utsmyckade kyrkan var huvudsakligen byggd av kalksten, och enligt traditionen uppförd av biskopen Gislo i Linköping. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1863-1864. Ritningarna utformades av arkitekten Albert Törnqvist, och godkändes av Kungl. Maj:t 1854.

Ritningarna till predikstol, altaruppsats och orgel är signerade av Johan Fredrik Åbom 1863. På grund av slarv vid grundläggningen uppstod röta i golvbjälklaget, och en genomgripande reparation utfördes redan 1872-1874. Såväl exteriör som interiör har bevarat sitt tidstypiska utseende. 1925 skedde en restaurering under ledning av arkitekten Erik Fant, som främst innebar ommålning och uppsnyggning av interiör och inredning.

Vidare ersattes det förgyllda korset i altarprydnaden med den gamla kyrkans altaruppsats från 1705, som numera ingår som en del av 1860-talets altaruppsats.

Han är verkligen känd för att ha en otrolig röta. Tydligen så är detta något som har minskat på slutet. Troligtvis startade allt då vissa förlorade mot Boosse men var tvungen att skylla förlusten på något.